Besökte min förra blogg idag. Scrollade genom alla inlägg. Fattar inte att jag låtit bloggen ligga kvar. Pinsamt.

Men ändå finns det en otroligt givmild person inom mig som delar med mig av mina favoritbilder från den bloggen. Inte för att jag tror att någon skulle vara intresserad, bara för att jag behöver dela det här med någon, jag är numera traumatiserad.

En del bilder alltså.., fråga inte. Snälla.

Om någon undrar skrev jag bara om mig själv på min förra blogg. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte, mitt vardagsliv som tolvåring kan inte ha varit särskilt intressant.

Om någon undrar om jag ska dela med mig av bloggadressen är svaret nej. Den ligger kvar därute, men det är förhoppningsvis ingen som kommer ihåg adressen. Och om det är någon som kommer ihåg bloggadressen så har jag bara fått dem att bli ännu mer nyfiken och intresserad av att besöka bloggen. Så varför publicerar jag ändå det här inlägget? Asså jag vet inte.

Orkar inte...